Sommarlek

Vi håller i varandras axlar med båda händerna  bildar vi en lång kedja, ett långt tåg, ett spöktåg. Ett gäng småspringande ungar ute bland spireabuskarnas upptrampade små stigar och hål. Hål som bildats i buskaget där vi frekvent gått, genat, slunkit igenom. Fnittret övergår i små lätta skri. Sommarskymning, augusti och alla barn är åter hemma på gården, från ferierna, skolstart. Upp ur buskarna dyker någon utklädd figur och skrämmer vettet ur oss vilt skrikande ungar. Stämningen är uppiskad  och kittlande läskig. De äldre ungdomarna leker Gröna Lund med oss småglin  Jag minns att vi skrattade hysteriskt och jag minns den där härliga känslan av gemenskap i leken. Tåget går genom rosrabatter och under ginnalalönnarnas paraplyliknande kronor. Vi springer runt, runt det stora huset och ut ur skuggorna…yieee!

/Annelie

Share This: