På span efter våren

Albin på span efter våren? Nä tror inte det. Fåglar och ekorren är mer intressant än om det skall till att töa eller inte. Såna triviala saker. Tänk att få leva så i nuet som han.

 

Min hund är hopplös att plåta. Fattar inte hur folk gör när de får sin hundar att sitta så fint och stilla framför kameran?

Molnen fortsätter att släppa sina snökristaller över Stockholm. Termometern visade väl runt -11 grader C i morse. Kaminen får jobba lite extra dessa dagar i februari. Det är inte mycket som visar tecken på att våren skulle vara i antågande här i Stockholm. Skulle vara då att solen sakta glider in vid sextontiden genom de stora fönstren mot nordväst. Bara en sån liten sak…

Inte utan att jag längtar efter färger. Allt är mest vitt och vitt… och vitt! Till och med orkidéerna i fönstret är vita. I dagarna tänkte jag att den där fula gipsväggen i badrummet som sett ut som ett påbörjat renoveringsjobb i typ 3 år… kunde kanske behöva få sig lite färg? Sagt och gjort och klart på en timme! Men att det skall ta så lång tid att starta? Så lång tid att jag inte längre ser väggens bedrövligt fula slarviga spacklingar. I väntan på spegel och ny mosaik får det bli så här så länge, snyggt? Njae men bättre än innan!

Ibland får man göra så gott man kan i väntan på. Just nu väntar jag på att kylan skall släppa så jag får börja fixa inför öppningen. Kaféet öppnar om en vecka och den senaste veckan har det fixats i köket. Jag har idéer om att pimpa lite ute bland bord och stolar i fågelhöjd… Försöka få in lite vårkänsla.

Dagarna har segat in lite den här veckan. Bilen stannade och jag har fått planera mer och vissa saker måste skjutas upp och framåt. Men egentligen är det ganska skönt! Arbetar med att se verkligheten som den är, leva i nuet och nu fick jag verkligen jobba med det IRL. Funkar bra har ännu inte lidit eller blivit irriterad. Har lite långt till matvarubutiken dock men inte så att det inte funkar att gå. Nu hade det varit väldigt bra med en ”dramaten”. Hm det måste jag skaffa mig, och ispiggar, och dobbar till pjucken. Min lilla doggis och jag är ute på sjön och går på isen varje dag. Såg en man med ispiggar, smart! Själv går jag och tänker: – Hur tar jag mig ur vaken? Dumt! Det gör jag inte. Fasen vad grejer jag saknar, saknar bra-att-hagrejer och jag som inte skall köpa prylar…!

Inte ett spår på Lycksjön. Älskart!

Att gå på sjön är varje år lika roligt. Att se Lyckeby från ett annat perspektiv. Min vattenrädda hund älskar att gå på fruset vatten. Knäppis, men det är frihet därute på snöklädd is, vyer, springa fritt och rakt på! Kanske dags för en liten prommis?

Ta hand om dig och varandra

Allt gott!

/Annelie

 

Share This: